SUMERERNA

 

Gammalsumerisk tid

 

Bland städerna i Sumer kan nämnas t.ex. Uruk som beräknats ha haft ca 50 000 invånare omkring 3000 f.Kr. I Uruk härskade omkring 2800 f.Kr. fursten Gilgamesh som lät bygga en tio kilometer lång mur runt staden. Denne furste är också huvudpersonen  i det berömda Gilgamesheposet, världshistoriens första större diktverk, som i sin slutliga form skrevs långt senare av babylonierna men i flera mindre versioner fanns redan under den sumeriska tiden omkring 2000 f.Kr. 

En annan mäktig stad var Ur som vid olika tillfällen spelade en ledande roll i Sumer. Staden var bl.a. centrum i det nysumeriska riket (ca 2100-2000 f.Kr. se nedan). Vid denna tid lät härskaren Ur-Nammu bygga ett trappstegs-format tempeltorn som kallas zikkurat. Sådana blev sedan mycket vanliga i Mesopotamiens städer. Ur antas ofta vara den stad varifrån Abraham kom. Enligt bibeln utvandrade han, på Guds befallning,till Kanaans land(1). Detta är bara ett exempel på hur den bibliska traditionen har sina rötter i

Mesopotamien. Ett annat exempel är bibelns berättelse om syndafloden. I den äldsta sumeriska historien talas om tiden efter och före "den stora floden". Ovan: Sumeriska städer. (Källa: The Near East).
      Gammalsumerisk tid      ca 3200 - 2350 f.Kr.
      Gammalakkadisk tid      ca 2300 - 2100  "

      Nysumerisk tid             ca 2100 - 2000  "
Den sumeriska högkulturen som grundade sig på ett rikt åkerbruk inleddes med skapandet av skriftspråket, troligen det första i världen(2). Redan i slutet av Urukperioden hade en form av
bildskrift börjat användas. Bildskrift innebär att varje ord motsvaras av ett bildtecken. Bildskriften utvecklades redan efter något århundrade till en form av linear skrift som kallades kilskrift. I linear skrift används ett geometriskt tecken för varje ord. I och med skriftspråkets införande börjar den historiska tiden i Sumer. Denna delas in i tre perioder (se ovan t.v).

Webbsajt om de fyra första civilisationerna och deras skriftspråk: The Earliest Civilizations 
Sumererna kan ha varit först med att uppfinna hjulet för transporter. De tidigaste beläggen för en hjulförsedd kärra är i alla fall från Mesopotamien omkring 3500 f.Kr. Men det hade redan tidigare, under Ubaidtid, använts i form av drejskivor. Förmodligen går hjulets historia tillbaka ännu längre.

Sumererna, ett folk vars härkomst och språk vi inte vet något säkert om, utvecklade en imponerande kultur som kom till uttryck bland annat genom:

Vad vet vi om sumererna ? Se fotnot(3)!

 

  • ett utvecklat stadsliv
  • en monumental tempelarkitektur
  • mytologin
  • konsten och litteraturen
  • matematiken och astronomin
  • lagen
  • monarkin eller prästkungadömet
Den sumeriska religionen var, liksom övriga samtida religioner polyteistisk, d.v.s. det fanns ett flertal gudar med olika funktioner. Högst stod himmelsguden An. Andra viktiga gudar var Enlil, luftens herre och Enki, vattnets gud. Den som spelar den största rollen i mytologin var dock gudinnan Inanna, "himmelens härskarinna". Hon innehar till exempel en av huvudrollerna i hjältedikten om Gilgamesh såsom dennes fiende. I den babylonisk - assyriska religionen blev hon under namnet Isjtar helt dominerande bland gudarna. Gudarna hade mänskliga egenskaper men de avbildades hornprydda för att markera deras särställning och status. Utgrävningar av kungagravar har visat att väldiga människooffer förekom i samband med begravningar av furstliga personer.

Inom matematik och astronomi gjorde sumererna för sin tid storartade framsteg. De skapade också en kalender som i sina huvuddrag lever kvar hos oss fortfarande idag. Året indelades i tolv månader utgående från månens varv runt jorden men eftersom tolv månvarv är kortare än ett solår lade man vart tredje år till en månad för att "hinna ikapp".

Även om lite är känt om sumerernas lagar anses det allmänt att de senare babylonierna tog över dessa och nedtecknade dem. Lagen som sådan är alltså en sumerisk "uppfinning".

Politiskt var Sumers städer under lång tid förenade i mer eller mindre lösa allianser. I stadsstaterna regerade kungen som samtidigt var den högste religiöse ledaren, d.v.s. både krigsherre och överstepräst. Detta prästkungadöme blev sedan mönsterbildande för Främre Orientens folk, med undantag av hebréerna. 

Sidans topp

Gammalakkadisk tid

 

(Källa: The Near East)

Enandet till en stat dröjer till omkring 2300 f.Kr. då Sargon I av Akkad erövrade landet och skapade ett jätterike från Medelhavet till Persiska viken, det dittills sannolikt största riket i världen. Akkaderna var sumerernas grannar i norr. Det var ett semitiskt folk som länge haft täta kontakter med sumererna och som kulturellt sett helt och hållet var deras arvtagare.

Då det Akkadiska riket så småningom försvagades tog för en tid Gutifolket, som troligen kom från bergstrakterna mot nuvarande Iran, makten över stora delar av södra Mesopotamien.

Sidans topp

Nysumerisk tid

 

Omkring 2100 f.Kr. återupprättades dock det sumeriska riket under Ur-Nammu (se ovan). Under ca ett århundrade blomstrade åter den sumeriska kulturen tills de semitiska babylonierna erövrade området omkring 2000 f.Kr.

Även babylonierna, liksom tidigare akkaderna, beundrade sumerernas kultur, och den babyloniska kulturen är till största delen en direkt fortsättning av den sumeriska men med ett nytt språk och med ett nytt folk vid makten. Detsamma gäller för det folk som tog makten i norra Mesopotamien, assyrierna.

 

T.h.Tjur från nysumerisk tid. (© [Louvre.edu] 1999)

 

Sidans topp

Sammanfattning

 

Länge betraktades Egypten som den äldsta civilisationen men utgrävningar sedan början av 1900-talet har visat att få städer upptäckta på andra håll kommer ens i närheten av de sumeriska städernas ålder.

 


Klicka på bilden för att förstora den!


Numera anser man alltså att civilisationens vagga står att finna i Mesopotamien hos sumererna. Deras kultur påverkade inte bara de efterföljande babylonierna och assyrierna, den påverkade  också både Egyptens och Indiens kulturer och hjälpte dem att komma igång. Innan vi går vidare till babylonier, assyrier och egyptier ska vi dock titta lite närmare på ett område vars betydelse  man först på senare tid har insett. T.v: The earliest Civilizations. ( Källa: Hyper History Online).

 

KOMMENTARER

1) Kanaan (NE) var benämningen på ett område vid östra medelhavskusten och folket som bodde där kallades kanaanéer (NE). Tillbaka

2) Det finns inga säkra belägg men
möjligen (?) kan den kinesiska skrivkonsten mäta sig med den i ålder. De egyptiska hieroglyferna kom till omkring 3000 f.kr. alltså strax efter den sumeriska kilskriften.Tillbaka

3) Det är okänt vilka sumererna var och när de kom till Sumer.Enligt en teori var de av dravidiskt (indiskt) ursprung.enligt en annan kom de norrifrån. De talade ej ett  semitiskt (NE) språk - som fallet var med deras grannar i norr och väster - och det har inte kunnat förbindas med någon känd folkgrupp.

Likaledes finns olika teorier om vid vilken tid de kom till Sumer. En del menar att de kom med de första invandrana som ett "ursprungsfolk" omkring 5900 f.kr. Andra hävdar att de kom senare t.ex. vid skiftet av någon av de förhistoriska perioderna.
Tillbaka

Sidans topp


BILDER

1) Sumerian City-States (Poppa´s World History, The Near East)
2) Akkadian Empire (Poppa´s World History, The Near East)
3) Tjur (Louvre.edu)
4) The Earliest Civilizations (Hyper History Online)

Sidans topp


 

© Lars Hammarén 2010