Sidans topp

Den svenske kungen Gustav Vasa (1523-1560) hade fört en försiktig utrikespolitik i Baltikum. Krigstillstånd rådde visserligen mellan Sverige och Ryssland åren 1555-57 men det ledde ej till några större strider. Det skulle bli annorlunda när hans söner tog över. (Översikt: Regentätter). T.h: Gustav Vasa

Striderna började på allvar då den ryske tsaren, Ivan IV, föll in i Estland och erövrade Narva 1558. Detta ledde till flera krig:

• Livländska kriget mellan Polen och Ryssland (1558-83)
• Nordiska sjuårskriget (1563-70)
• Kriget mellan Sverige och Ryssland (1570-95).

Krigen ledde till oerhörda lidanden för civilbefolkningen, framför allt genom de ryska krigföringsmetoderna samt den systematiska deportationen av befolkningen till Ryssland. När Narva, av tsaren, gjordes till en konkurrerande stapelplats för Hansans ryska handel, kom Reval i ett ofördelaktigt läge. I det kaos som uppstått sökte staden då skydd och gav sig under Sverige. Staden Reval samt de norra landskapen kom från 1561 att lyda under Sverige.

Den svenske kungen Erik XIV lovade att så långt som möjligt stoppa handeln på Narva. Då kungen också försökte utvidga det svenska väldet söderut i Livland ledde det till konflikter och krig med övriga makter runt Östersjön. Danmark och Lübeck, understödda av Polen gick i krig med Sverige. T.v: Erik XIV

Det Nordiska sjuårskriget utkämpades huvudsakligen på svensk mark. I Götalands gränstrakter åstadkoms en oerhörd förödelse, den värsta som skett på svensk mark (se karta). Kriget gick illa för Sverige när Erik XIV drabbades av sinnessjukdom 1567. Fred slöts i Stettin utan landavträdelser men Sverige tvingades betala en stor summa pengar i lösen för Älvsborgs fästning.

Erik XIV togs tillfånga av brodern Johan III som nu blev kung. Johan var gift med Katarina Jagellonica, dotter till kung Sigismund I av Polen och på grund av denna nära förbindelse med Polen avslutades Sveriges krigstillstånd med Polen av sig självt. Istället inledde Johan III en aktiv expansionspolitik mot Ryssland vilket fick till följd ett ryskt angrepp mot de svenska besittningarna i Estland (1570). T.h: Johan III

Under tiden fördes det livländska kriget mellan Polen och Ryssland vidare. Sverige och Polen var nu på samma sida mot Ryssland. I slutskedet av det livländska kriget (1581) erövrade Sverige den viktiga hamnstaden Narva. Två år senare avslutades kriget mellan Polen och Ryssland med att Polen tog över hela det livländska området söder om svenska Estland. Muren runt borgen i Haapsalu. Staden erövrades av svenskarna under 1500-talet.

Mellan Sverige och Ryssland rådde krigstillstånd i tjugofem år. Det slutade för den här gången med freden i Teusina 1595 som gav Sverige rätten till hela kustområdet i Bottenviken samt östra Estland med Narva. Även Dagö hade blivit svenskt (1582). På Dagö och i de nordvästra kustområdena fanns en icke obetydlig svensk minoritet.

Sidans topp

1600-talet: Sverige på nytt i tre krig

1600-talskanon (Pärnu museum)

Johan III efterträddes av sonen Sigismund som också, genom sin mor Katarina Jagellonica, ärvde den polska kungakronan. Sverige var därigenom i personalunion med Polen. Sigismund var katolik vilket till slut ledde till en brytning med farbrodern Karl (den tredje av Gustav Vasa söner) 1599. Sigismund avsattes som svensk kung och följden blev ett nytt krig mellan Sverige och Polen som, med avbrott, varade i trettio år. T.v: Sigismund.

Karl IX lät kröna sig till kung under namnet Karl IX 1604. Under hans regeringstid utbröt på nytt krig med Danmark, 1611, och det polska kriget hade lett över till ett nytt krig med Ryssland under den så kallade stora oredan där. T.h: Karl IX

• Sverige och Polen 1599-1629
• Sverige och Ryssland 1609-1617
• Sverige och Danmark 1611-1613

Det ryska tsardömet hade under Ivan III och Ivan IV (med tillnamnet den förskräcklige) av den Rurikska ätten konsoliderats. Efter Ivan IV:s död 1584 övertogs kronan av hans sinnessjuke son Fjodor. Efter dennes död 1598 utbröt ett kaos i Ryssland. Inre maktstrider, bondeuppror och utländska arméers interventioner skapade nästan total anarki. Under den stora oredans tid (1604-13) grep såväl Sverige som Polen tillfället att försöka utöka sina territorier i Ryssland(1).

En för Sverige fördelaktig fred med Ryssland slöts 1617 i Stolbova. Sverige fick Ingermanland och Kexholms län. Gustav II Adolf som tillträtt som kung 1611 utropade, syftande på den stora sjön Ladoga, att "Denna bäcken skall bliva en alltför stor å för ryssen att hoppa över". T.v: Gustav II Adolf

Efter frederna med Danmark (i Knäred 1613) och Ryssland blossade det svensk-polska kriget upp igen(2).Sverige hade nu övertaget och 1621 erövrades Riga. Hela det polska Livland förutom en mindre del i sydöst tillföll Sverige genom stilleståndet i Altmark 1629. Dessutom fick Sverige tillgång till fyra hamnar i Preussen med tillhörande tullinkomster(3). T.h: Svenskporten (byggd i slutet av 1600-talet).

Sex år senare förnyades stilleståndsavtalet men de preussiska hamnarna gick förlorade, vilket föranledde Axel Oxenstierna, den svenske rikskanslern, att utbrista: "Halva riket har gått sin kos".

Det skulle kräva ytterligare ett krig innan Polen gav upp sina krav på Livland - och på den svenska kronan (Sigismund var ju egentligen rättmätig arvtagare och därigenom hans barn också. Bild av Sigismund). Under 1650-talet förde den svenske krigarkungen Karl X Gustav ett krig i Polen (1655-60). Genom freden i Oliwa 1660 gav Polen till slut upp sina krav. T.v: Karl X Gustav

Sidans topp

Huvudkonkurrenterna om Livland var nu, efter freden i Oliwa, Sverige och Ryssland. Under Karl X Gustavs krigföring i Polen på 1650-talet angrep Ryssland de svenska ställningarna men utan resultat.

Den svenska stormakten var vid det här laget mycket utmanande för sina grannar som förlorat stora landområden. ett anfallsförbund ingicks 1699 mellan tre stater: Danmark, Ryssland och Sachsen-Polen (under den sachsiske kurfursten August den starke som också var kung i Polen). Året efter gick de tre länderna till anfall på olika fronter. Det stora nordiska kriget började.

Den svenska armén under den unge kungen Karl XII (bild) slog snabbt tillbaka danskarna på Själland och ryssarna vid Narva varefter Karl XII förde armén framgångsrikt ner genom Baltikum mot Polen. Både sachsare och polacker besegrades i flera fältslag och August av Sachsen tvingades 1706 att avsäga sig den polska kronan. Karl XII vände sig nu mot Ryssland med en armé på 50000 man. T.h: Karl XII

Karl XII ändrade nu taktik. Istället för att tåga rakt mot ryssarna vände han hären ner mot Ukraina, eventuellt för att söka stöd hos kosackerna under hövdingen Mazepa. En uttröttad svensk armé mötte ryssarna vid Poltava 1709 med katastrofalt resultat. Större delen av armén hamnade i rysk fångenskap och kungen själv flydde till Turkiet.

Ryssarna kunde nu inta resten av det svenska Baltikum (1710) och även Finland (1713-14). Efter att Karl XII återvänt till Sverige försökte han erövra Norge. Under belägringen av Fredrikstens fästning 1718 avled kungen av ett skott den 30 november(4). Sverige var nu i ett mycket svårt läge. Ryssarna härjade efter de svenska kusterna åren 1719-21. Till slut måste Sverige sluta fred i Nystad 1721. Fredsvillkoren var hårda. Alla de baltiska provinserna förlorades liksom stora delar av Karelen och tyska flodmynningar.

I Baltikum inleddes nu den ryska, tsaristiska tiden.

Sidans topp

KOMMENTARER

1) Under den stora oredan var Ryssland vid ett tillfälle nästan på väg att få en svensk som tsar. Planer fanns på att antingen Gustav Adolf (senare Gustav II Adolf) eller hans bror Karl Filip skulle bestiga den ryska tronen. Svenska trupper tågade 1610 in i Moskva. Det blev dock så småningom en rysk återhämtning och Michail Romanov tillträdde som tsar 1613. Därmed inleddes den Romanovska dynastins långa regeringstid. Tillbaka

2) Anledningen till kriget med Danmark var till stor del handelspolitisk (liksom de flesta konflikterna under denna tid). Karl IX hade, liksom brodern Johan III, förhoppningar om att utvidga Sverige till Archangelsk vid Vita havet och på så sätt få kontroll över den ryska handeln till Västeuropa därifrån.
Fred slöts i Knäred 1613 utan territoriella förändringar men Sverige tvingades återigen till en mycket dyr lösen av Älvsborgs fästning som danskarna även i detta krig erövrat (jfr ovan). Tillbaka

3) Tullinkomsterna från dessa hamnar var mycket viktiga för drivandet av kriget i Tyskland som Sverige nu hade gått in i (det Trettioåriga kriget). Genom freden i Westfalen 1648 fick Sverige en del områden i norra Tyskland. Sverige blev härigenom en stormakt i Nordeuropa. Se karta: det svenska stormaktsväldet när det var som störst. Tillbaka

4) Det är okänt varifrån kulan kom och det har spekulerats oändligt om den kom från fiendesidan eller om den möjligen avlossades av en svensk. Tillbaka

Sidans topp

LÄNKAR

Polsk-svensk-ryska maktskiften (Nationalencyklopedin, NE).
Rysk-svenska krig (NE).
Polsk-svenska krig (NE).
Nordiska sjuårskriget (NE).
Ivan den förskräcklige (bild Ivan IV) (NE).
World History at KMLA (World History at KMLA).

Sidans topp

BILDER

Kungaporträtten är hämtade (med tillstånd) från De svenska kungahusen

Sidans topp

© Lars Hammarén 2002