MIME-Version: 1.0 Content-Type: multipart/related; boundary="----=_NextPart_01C90C5E.A667CF10" Dokumentet är en enkel webbsidefil (kallas även för webbarkivfil). Om du ser det här meddelandet stöder inte webbläsaren eller redigeraren webbarkivfiler. Hämta en webbläsare som stöder webbarkiv, till exempel Microsoft Internet Explorer. ------=_NextPart_01C90C5E.A667CF10 Content-Location: file:///C:/CD2465D2/Svarinstfrag1800tal_infor1vkr.htm Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Content-Type: text/html; charset="us-ascii" Svar på instuderingsfrågor: Artonhundratalet - bakgrunden till första världskriget, ryska revolutionen och demokratins genombrott i Sverige

SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGOR:
Bakgrunden (under artonhundratalet) till första världskriget, ryska revolutionen och demokratins genombrott i Sverige<= /span>
<= /strong>

 

FRÅGA 3&n= bsp; Hur och när enades Tyskland (och vilken person ledde det hela)?= Vad ingick i det nya tyska kejsardömet (jfr 1815)? Hur utvecklades Tyskland fram till sekelskiftet, industriellt och politiskt? Hur påverkades stabiliteten i Europa?

 

SVAR: Bakgrund: Det tysk-romerska riket hade slutligen upplösts av Napoleon 1806. Vid Wienkongressen 1815 bestämdes att ett tyskt förbund beståen= de av ett trettiotal stater skulle bildas. Detta var ganska löst och n&au= ml;r nationalismen fick större betydelse under 1800-talet växte kraven= att ena Tyskland. Enandet kom till stånd på 1860-talet och det ledd= es av Otto von Bismarck som var ministerpresident (regeringschef) i Preussen. =

 

SVAR på fr&a= ring;gan ” Hur och när enades Tyskland (och vilken person ledde det hela)? ” (Kopierat ur boken: kapitlet Nationellt enande – Tyskland och Italien):

  &nbs= p;            &= nbsp;       I tre krig genomfördes enandet. Först besegrades Danmark gemensamt av Preuss= en och Österrike (1863). Danskarna förlorade hertigdömena Slesv= ig och Holstein som skulle förvaltas gemensamt av Preussen och Österrike. Bismarck såg dock till att segrarmakterna blev oense = om hur detta skulle gå till, vilket ledde till krig dem emellan. Efter att ha besegrat även Österrike var Preussen ensamt kvar som tänkbar ledare för ett tyskt rike. Tidigare hade en möjlig lösning v= arit att både Preussen och Österrike, tillsammans med alla andra tyska mindre stater, skulle enas till ett gemensamt tyskt rike. Detta kallades de= n stortyska lösningen. Nu var d= ock det alternativet ej längre aktuellt. Nu gällde endast den lilltyska lösningen vilket in= nebar ett Tyskland under Preussens ledning, utan Österrike.

   &nbs= p;            &= nbsp;     Fortfarande var dock flera sydtyska stater - Bayern m fl - ovilliga att låta sig slås samman med Preussen under den preussiske kungens ledning, till e= tt enat Tyskland. Bismarck förde då en skickligt manipulerande poli= tik i avsikt att provocera fram ett franskt anfall mot Preussen, vilket ocks&ar= ing; blev följden. Meningen med det hela var sedan att de sydtyska staterna= - vid ett sådant angrepp - skulle ge upp sitt motstånd och sluta = upp bakom Preussen, till försvar mot fransmännen. Detta lyckades ocks= å. I det fransk-tyska kriget 1870-71 samlades tyskarna under preussisk ledning= och vann en överraskande lätt seger.

   &nbs= p;            &= nbsp;     Medan kriget fortfarande pågick samlades alla tyska furstar i spegelsalen i Versailles. Där utropades det = nya tyska kejsardömet med Preussens kung som kejsare. Bismarck var dock den som stod för det mesta av politiken. Han utnämndes till rikskansler och behöll sin starka roll fram till 1890.

 

SVAR på frågan: ”Vad ingick i det nya tyska kejsardömet (jfr 1815)?”: Alla de tyska staterna men inte Österrike. Från Ostpreussen i öster till Elassas-Lothringen i väster (erövrat 1871 från Frankrike) och från Nordsjön och Östersjön i norr till Bayern i söder.

 

SVAR på fr&a= ring;gan ”Hur utvecklades Tyskland fram till sekelskiftet, industriellt och politiskt?”: Som ett enat land kunde Tyskland bli ännu starkare såväl politiskt och militärt som industriellt. Industriellt var enandet av stor betydelse. Någon har s= agt att Tysklands enande inte så mycket kom av blod och järn (syftar på ”järnkanslern= 221; Bismarcks hårda krigspolitik även kallad ’realpoitik’= ;) som av kol och järn. Järnvägar byggdes och industrin växte i den stora gemensamma marknad som uppstod i det nya tyska riket. Alla gränshinder mellan de tyska furstendömena i form av tullar m.m. var ju nu avskaffade och en gemensam valuta hade införts. Vid sekelskiftet hade Tyskland gåt= t om Storbritannien och var nr 1 i världen.

 

SVAR på fr&a= ring;gan ”Hur påverkades stabiliteten i Europa?”: = Tysklands enande var en mycket viktig händelse som helt kastade om den politiska situationen i Europa. Tyskland hade visat sig vara mycket starkt militä= ;rt. Som ett enat land kunde de bli ännu starkare och utmana alla de andra stormakterna. Fransmännen var förnedrade och kände ett starkt revanschbehov för lång tid framåt. Något som fick ödesdigra följder senare inför första världskriget= .

   &nbs= p;            &= nbsp;     För tyskarnas del innebar den ökade styrkan samtidigt risker för att = de andra länderna skulle göra gemensam sak och vända sig mot de= m. Framför allt var alltså Frankrike revanschsuget efter det förnedrande nederlaget i fransk-tyska kriget 1870-71. Under Bismarcks = tid fördes dock en skicklig tysk utrikespolitik. Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland ingick 1873 trekejsaravtalet i avsikt att avvärja revolutionära f= aror[1]. I östra Europa hade Tyskland med andra ord inga fientliga makter att fru= kta. I väster gynnades Tyskland av Storbritanniens och Frankrikes rivalitet= i kampen om kolonierna. Tyskland under Bismarck engagerade sig inte i denna tävlan. År 1882 ingicks också trippelalliansen mellan Tyskland, Österrike-Ungern och Ita= lien och 1887 slöts en återf&= ouml;rsäkringstraktat mellan Tyskland och Ryssland. Allt under Bismarcks ledning.

   &nbs= p;            &= nbsp;     Under 1800-talets sista decennium skedde avgörande omkastningar i det utrikespolitiska läget. Motsättningar mellan den nye kejsaren, Wilhelm II, som tillträdde 1888 och Bismarck tvingade den senare att avgå två år senare. Wilhelm II förde en mer impulsiv= och obetänksam politik vilket bland annat också inbegrep att ta upp kampen om kolonierna för att ge Tyskland en ’plats i solen’= ;. (För den fortsatta utrikespolitiken och alliansbildningen se boken und= er kapitlet Världskrigens tid/Bakgrunden till första världskriget).

 

 

FRÅGA 5  Vad skiljer den "nya imperialismen" som började omkring 1870-80 från äldre former av imperialism?

 

SVAR: Den= nya imperialismen under slutet av 1800-talet hängde samman med industriali= smen i Europa. Genom denna kom det ett stort behov av råvaror och dessutom marknader utanför moderlandet. Hemmamarknaderna räckte inte till.= Den enormt ökande industriproduktionen kunde ju säljas i kolonierna. = Kort sagt var orsakerna till den nya imperialismen av mer utpräglat ekonomi= skt slag än vad fallet varit vid tidigare kolonialism och erövringar.=

 



[1] Trekejsaravtalet ä= ;r mer känt, under namnet trekejsarförbundet. Det hade varit flera uppror i framför allt Ryssland och Österrike-Ungern. De tre imperierna värnade alla om den bestående ordningen. Såv&au= ml;l nationella strävanden som liberal och socialistisk agitation slogs ner. Det hände att man då hjälpte varandra i nedslåendet av upproren.

 

------=_NextPart_01C90C5E.A667CF10 Content-Location: file:///C:/CD2465D2/Svarinstfrag1800tal_infor1vkr-filer/header.htm Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Content-Type: text/html; charset="us-ascii"





------=_NextPart_01C90C5E.A667CF10 Content-Location: file:///C:/CD2465D2/Svarinstfrag1800tal_infor1vkr-filer/filelist.xml Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Content-Type: text/xml; charset="utf-8" ------=_NextPart_01C90C5E.A667CF10--