Baltikum - Estland, Lettland och Litauen
På denna sida: Inledning och kort presentation av länderna; Litauen, Lettland, Estland; Likheter och skillnader; Kommentarer, Bilder.

På följande sidor:

Den tidigaste historien
Livländska ordensstaten
Kampen om Östersjön
Den goda svensktiden
Polen-Litauen
Ryska tiden
Mellankrigstiden
Andra världskriget
Från 1945 till idag
Estlandssvenskarna
Nuckö gymnasium
Källor och bilder


Upptill t.v. frihetsmonumentet i Riga och t.h. Tallinns medeltida stadsmur. Baltikum har alltid varit föremål för strider mellan starka grannar. Bilden till höger nedan handlar om ett slag,
1260 i Kurland, där litauerna lyckades besegra tyska korstågsriddare.

Karta (klicka på länken !)


INLEDNING

Området på andra sidan Östersjön var länge en vit fläck på kartan för oss i Sverige, och för övrigt i västvärlden över huvud taget. Eller röd skulle man kanske kunna säga. Kartor från tiden före 1991 visade ofta hela Sovjetunionen som ett enda stort rött jätterike, utan angivande av namn för de tre olika baltiska länderna eller deras huvudstäder.

Vi visste nästan ingenting om våra grannländer annat än att de genom andra världskriget kom att tillhöra Sovjet och att de alltså var kommunistiskt styrda. De flesta visste också att de fått utstå mycket lidande i samband med världskriget och att de råkade ut för ockupation av både Tyskland och Sovjet samt att där liksom på andra håll i Östeuropa förekom judeutrotningar. Att många flytt därifrån till Sverige i krigets slutskede ingick också i den allmänna och mycket fragmentariska bild vi hade av våra nära grannländer. Så mycket mer än så här visste vi knappast om dem. Ytterst få svenskar hade besökt länderna. Och ändå låg de alldeles "inpå knuten".

Men så förändrades i ett slag hela situationen i och med Sovjetunionens upplösning 1991. Vi fick plötsligt tre självständiga länder som "nya" grannar. Vi började resa dit i allt större skaror. Den tragiska Estoniakatastrofen 1994 lade visserligen sordin på stämningen men vartefter åren gått så har det blivit allt naturligare för allt fler svenskar att besöka de nya grannarna. Sommaren 2002 åkte till exempel tusentals svenskar till Tallinn och den tidigare kända badorten Pärnu.

Eftersom det ändå, på sina håll, fortfarande idag är lite si och så med kunskaperna kan det, i denna uppsats, vara på sin plats med lite basfakta om länderna.

Sidans topp

Litauen

De tre baltiska länderna har mycket gemensamt men skiljer sig också ganska mycket åt. Om man börjar i söder, med Litauen, så bor där litauerna. De talar litauiska, ett baltiskt språk. Litauerna är till helt övervägande del katoliker. I Litauen finns idag också minoriteter av ryssar, f.n. drygt 6 % och polacker, också drygt 6 %(1).Huvudstad är Vilnius (578 400 inv. 1999).

Under medeltiden bildade Litauen, tillsammans med Polen, en stormakt som nådde från Östersjön ända ner till Svarta havet. Intressant är att Litauerna var det sista folk i Europa som kristnades(2).

Den litauiske storfursten Jogailas (polska: Jagiello) beslut att välja katolicismen framför den ortodoxa varianten av kristendom, vilket var ett alternativ som en del litauer förespråkade, banade väg för ett närmande till Polen. År 1385 ingicks ett fördrag mellan länderna och året därpå gifte sig Jogaila med kronprinsessan Jadwiga av Polen. (Bildkälla: Lithuania)

Därmed grundades den Jagelloniska dynastin som regerade i Polen-Litauen i två hundra år. Ännu längre, i fyra hundra år, rådde ett nära band med Polen.

När Polen, under 1700-talet, styckades av de tre stormakterna Ryssland, Österrike och Preussen kom Litauen att tillhöra Ryssland. Denna situation varade fram till första världskriget som, i och med Rysslands förlust, ledde till att Litauen kunde förklara sig självständigt. Andra världskriget ledde åter till ockupation, nu av Sovjetunionen.

Litauen var det första av de tre baltiska länderna som förklarade sig självständigt (1990). Självständigheten blev ett faktum genom den misslyckade statskuppen i Sovjetunionen 1991.

Läs mer om Lithuania (Lonely Planet, engelsk text) med karta.

Sidans topp

Lettland

 

Norr om Litauen ligger Lettland. Till följd av organiserad rysk invandring under den sovjetiska tiden (1944-91) finns här en stor rysk befolkning . Letterna själva uppgår idag till knappt 60 % av befolkningen, ryssarna ca 28 %; ryssarna är dock i majoritet i flera större städer bl a Riga. Dessutom bor här flera andra folk från det gamla Sovjetunionen, ukrainare, vitryssar etc.

Letterna talar lettiska, som i likhet med litauiska är ett baltiskt språk. De två språken är närbesläktade, dock förstår man inte varann utan vidare, skillnaden är ungefär som mellan svenska och isländska. Eftersom det finns många ryssar i framför allt städerna, och letterna förstår ryska är detta språk också mycket vanligt i landet. I huvudstaden Riga är t.ex. ryssarna något fler än letterna(3). Letterna är det ursprungliga folket i Lettland. Den etniska blandningen av befolkningen är en följd av den påtvingade immigrationen under sovjetstyret, vilket resulterade i en minskning av letter från 77% 1935 till 52% 1989."(4)Därefter har åter andelen letter ökat till som sagt uppemot 60 % vilket framgår av följande utdrag ur Landguiden (UI):

"Under sovjettiden (från andra världskriget till 1991) skedde en omfattande invandring av ryssar, som arbetskraft och redskap för Moskvas kontroll över landet. 1989 var letternas andel av befolkningen nere i 52 procent men har sedan dess ökat till nära 60 procent då ryssar utvandrat och letter återvänt från exil. De rysktalande är dock i majoritet i flera större städer, t ex Riga och Daugavpils. 2007 saknade cirka 17 procent av landets befolkning lettländskt medborgarskap och därmed rösträtt i parlaments- och kommunalval. De flesta av dessa var ryssar.

Efter självständigheten antogs en lag som gav automatisk rätt till medborgarskap för de som var medborgare i Lettland 1940 och deras ättlingar. De som hade kommit till landet under sovjettiden, och deras ättlingar, måste ansöka och uppfylla villkor (se nedan). Det innebar att nästan alla letter fick medborgarskap och de allra flesta ryssar blev utan. Under hot från Ryssland och press från Europarådet, OSSE, EU och NATO mildrade Lettland lagen om medborgarskap. 1998 fick alla barn födda i landet efter självständigheten rätt till medborgarskap på föräldrarnas begäran. Övriga måste ansöka om det, klara ett prov i lettiska språket och historien, kunna huvudpunkter i grundlagen samt nationalsångens text. De som agerat ”anti-konstitutionellt” mot staten eller är medlemmar av förbjudna organisationer, som kommunistpartiet, kan inte få medborgarskap."

I Lettland har den romersk-katolska och den lutherska kyrkan flest trosbekännare. På tredje plats ligger den rysk-ortodoxa. Under den sovjetiska ockupationen utsattes kyrkorna och den religiösa verksamheten för förtryck. De kristna högtiderna jul och påsk förbjöds(5). (T.v:Domkyrkan i Riga).

Lettland har aldrig tidigare (före 1920) varit en självständig stat. Landet har erövrats av tyskar, polacker, svenskar och från början av 1700-talet av Ryssland. Lettlands tid som en del av det ryska tsardömet varade till första världskriget, precis som fallet var i de två andra länderna. Under mellankrigstiden var alla tre länderna självständiga stater.

Det andra världskriget slutade med att Lettland, liksom grannländerna i norr och söder, kom under sovjetisk ockupation, vilket varade till 1991 då landet blev självständigt. Liksom i Litauen var självständigheten en följd av det misslyckade sovjetiska kuppförsöket.

Lettlands huvudstad är Riga, en storstad med 806 000 inv. (1998). För sevärdheter i Riga se Rigaguiden!

Aktuell ekonomi och politik (källa: Landguiden; i Fronter/Verktyg - som finns tillgänglig på Stockholms stads skolor - kan hela texten läsas).

Läs mer om Latvia (Lonely Planet, engelsk text) med karta.

Sidans topp

Estland

Det nordligaste av de tre baltiska länderna är Estland. Esterna är etniskt och språkligt nära släkt med finnarna. Deras språk skiljer sig lika mycket från lettiska och litauiska som t.ex. svenska från finska. Estniska tillhör den finsk-ugriska språkstammen (6). Den ryska minoriteten i Estland uppgår till 28 % och därtill kommer ytterligare några procent ukrainare, vitryssar m.fl..Esterna själva beräknas uppgå till 65.3 %(7).

Esterna är till helt övervägande delen lutheraner. Det finns också ortodoxa, främst bland ryssarna. På tredje plats kommer baptisterna. De flesta ester hör dock ej formellt till någon religiös organisation(8).Under sovjettiden motarbetades religionen starkt.

Huvudstad i Estland är Tallinn (415 300 inv. 1998). Tallinn är ett ganska sent namn på staden. Under större delen av dess historia har den gått under namnet Reval. Staden har en väl bevarad medeltida stadsmur.

T.h: Del av Tallins gamla mur.

I likhet med letterna hade esterna, fram till första världskriget, aldrig haft en egen stat. De var dock på väg mot en sådan på 1000-1100 talet då de bildade ett slags stamförbund. De ägnade sig då också åt vikingafärder i Östersjön och ska enligt Olaus Petris krönika ha förstört och plundrat Sigtuna 1187. Från början av 1200-talet blev dock Estland föremål för en kamp mellan olika Östersjöstater. Under ca 150 år ingick Estland i det svenska stormaktsväldet (den norra delen därav; den södra i ca 100 år)(9).

Det stora nordiska kriget (1700-1718) slutade med att alla de svenska besittningarna i Baltikum dvs Estland och Livland erövrades av Ryssland. Precis som i grannländerna i söder blev Estland självständigt efter första världskriget och drabbades därefter av sovjetisk ockupation som varade till 1991 då landet blev självständigt.

Läs mer om Estland (Lonely Planet, engelsk text) med karta.

Sidans topp

Likheter och skillnader

De baltiska länderna har det gemensamt att de är ganska små och har, med undantag av Litauen under medeltiden, haft svårt att värja sig för sina större grannar. Språkligt sett så har de två sydligare länderna nära band medan estniska är ett helt annorlunda språk. Balterna, dvs litauerna och letterna, kom till området vid sydöstra Östersjön omkring 2000 f.Kr. De har fått ge namn åt hela regionen dvs de tre länderna Litauen, Lettland och Estland. Den baltiska språkstammen hör till den indoeuropeiska språkfamiljen medan estniskan hör till den finsk-ugriska.

Kulturellt och även till stor del religiöst hör dock Estland och Lettland närmare ihop. Litauen har haft ett nära förhållande till Polen, dock ej konfliktfritt. En intressant fråga är hur stora förutsättningar det egentligen finns för en baltisk gemenskap. Balterna själva kan ibland ge uttryck för att vilja ta avstånd till och med från begreppet balter. På det hela taget finns dock inga större motsättningar eller konfliktanledningar mellan länderna. Tvärtom har de ju anledning att bilda gemensam front mot eventuella hot mot deras nyvunna självständighet. Under självständighetskampen i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet förekom också ett viktigt samarbete.

En viss känsla av samhörighet måste naturligtvis finnas då den politiska utvecklingen i stort, från den ryska erövringen i början av 1700-talet, har varit densamma i de tre länderna. Fram till första världskriget ingick de i det ryska tsardömet. Efter första världskriget blev de självständiga stater. Mellankrigstidens självständighet fick ett abrupt slut i alla de tre länderna då Sovjetunionen efter Molotov-Ribbentroppakten först, 1939, tvingade på dem försvarssavtal och rättigheter att stationera trupper där och därefter i juni 1940 invaderade och ockuperade alla de tre baltiska republikerna. Den tyska offensiven 1941 innebar en ny ockupation som varade i tre år, bara för att följas av en förnyad sovjetisk 1944. Alla länderna ingick som delrepubliker i Sovjetunionen fram till självständigheten 1991.

Sidans topp


Kommentarer

1) Källa: Population Census, Department of Statistics, Republiken Litauens regering, april 2001. Utrikespolitiska institutet, Världen faktabank, (med uppgifter också från 2001) anger följande om folkgrupper: 80 % litauer, 9 % ryssar, 7 % polacker, 1,5 % vitryssar, övriga 2,5 % Tillbaka

2) Inte förrän 1413 övergick slutgiltigt alla litauer till kristendomen. Tillbaka

3) I Riga var ryssarna år 2000 47 % mot 44 % letter. Källa: Estonia, Latvia and Lithuania (Lonely Planet 2000). Tillbaka

4) Källa: Information om Lettland (Lettlands ambassad och Lettiska institutet). Tillbaka

5) Källa: "Landguiden" (Utrikespolitiska institutet). Tillbaka

6) Bland de finsk-ugriska (NE) språken kan också nämnas t.ex. lappska och ungerska. Obs att dessa språk ej tillhör den indoeuropeiska språkstammen. Tillbaka

7) Källa: Estlands ambassad i Stockholm. Tillbaka

8) Enligt NE är 50 % av E:s befolkning lutheraner (1996) medan 10-15 % är ortodoxa. De flesta ester är dock ej formellt anknutna till någon religiös organisation (källa: estniska institutet). Tillbaka

9) Det svenska stormaktsväldet när det var som störst (1660).

Sidans topp


Bilder

Bilderna på denna webbplats är dels mina egna dels sådana som hämtats, med tillstånd från webbplatserna The Latvian Institute, Lithuania samt De svenska kungahusen. För mer information om bildkällor - se avsnittet Källor och länkar.

Sidans topp


 

© Lars Hammarén 2011